varför ska det vara så svårt att glömma dig? varför känns det aldrig bra? varför blev det såhär.. jag behöver dig mer än någonsin, varför kan du inte bara ställa dig där vid min sida och ta min hand som innan. varför kan du inte sms:a mig på kvällarna för att bara prata? förstår du hur mycket jag saknar dig? förstår du hur mycket ångest jag har för att jag förlorar dig mer och mer för varje dag? jag fortsätter min väg fram utan dig. jag behöver dig?! förstår du inte det... fan! du är så underbar. varför, säg mig varför? om du inte var menad för mig, varför träffade jag dig då? jag vet inte vad jag ska göra längre, mitt hjärta tyngs ner av en stor klump.. du finns inte där längre. det ända som återstår är minnena som rinner ner från min kind med mina tårar. snälla kom tillbaks!