varför är det så att de man inte kan få vill man ha? jag menar en kille somman vet liksom inte har ögonen för en, det är alltid han man helst av allt vill ha ..  just det man intekan shoppa vill man shoppa...
samma sak med killar, man vill ha en kille sen när man har honom är det inte roligt längre?

detta händer alltid mig.. först vill jag ha en speciell när jag sen fått honom då vill jag inte ha han längre, jag kastar bara iväg honom  och går på jakt efter nästa offer. Men jag vill inte ha det så, vill inte känna den där från stötande känslan varje ¨gång jag böjrjar få konktakt på riktigt..

jag har länge velat ha en sak, går inte in på vad det är, top secret u know! nu har jag fått det, nu är det likosm upp till mig, men jag vill int längre. vill bara gå vidare men jag VET att gör jag det och lämnar det bakom mig för en stund för att jag aldrig kan nöjja mig.. så kommer jag må dåligt när jag inser vad jag förlorat! 

därför tänker inte jag göra samma misstag igen,släppa iväg någonting som betyder mycket för mig igentligen, oavsett om jag bara märker av det när det är borta.. you don't know what you have before it's gone.. som man brukar säga.