yes fredags kvällen räddad
jag ska ju festa ikväll så en plattång var verkligen det som behövdes, jag skulle rota fram min vinterjacka för jag skulle ut på innergården och det va så kallt där så jag skulle ta fram den och under den ligger en liten kartong , and guess what ;o EN PLATTTÅNG eller hur fan det stavas.. men whatever =) SO FETCH!
Hej igen!
Det handlar fortfarande inte om att lägga sig i eller dömma varken dig eller någon annan.
Men du skriver ju helt öppet om det här på din blogg som ALLA kan läsa, så det kan ju inte vara en direkt hemlighet.
Alla har väl rätt till att säga sin åsikt, eller sina känslor som du själv säger.
Att du hört mycket skitsnack som du säger i ditt liv, är det väl ingen av dom vuxna omkring dig som är stolt över.
Inte heller att du fått stå i mitten av konflikter, det tror jag inte någon av dem heller egentligen ville att du skulle få uppleva.
Men som du sjäv vet så har det väl inte bara skett hemma hos din pappa, men det verkar ändå som det alltid ska låta så.
Sen så när man läser din blogg, om hur du skriver om dina fd vänner eller som nu om dina familje medlemmar, så kallar du det hela tiden för att "du skriver om vad du känner, och det är dina känslor". Sen om någon annan pratar om hur dom känner eller upplever saker, så kallar du det skitsnack? Hur går det ihop?
Om du är helt ärlig mot dig själv, så har vi nog alla snackat skit någongång i vårt liv, lr hur? Det är väl också ett sätt man uttrycker sig på, alla blir väl arga, sårade eller besvikna ibland i sitt liv, det är väl inte bara vissa som då högt får säga vad dom känner, är det alltid skitsnack?? Sen det man pratar om i sitt eget hem,måste man väl få säga högt, utan att bli anklagad för att vara en viss typ av människa. Ingen av oss människor är felfria eller perfekta och alla har väl yttrandefrihet, inte bara du. Sen vad Katja har sagt om min mamma eller dom andra betyder väl inte alltid att det är skitsnack? Så länge man står för det man säger. Om du har åsikter om Katja och hon har åsikter om dig, är väl inget konstigt, ni har väl ändå levt ihop i många år. Konflikter finns i varje familj, men dom är väl till för att lösas. Vad bråken sedan handlade om eller vilka, kanske inte heller är så svårt att räkna ut varför. Du skrev ju själv att inte ens dina föräldrar kunde kommunicera med varandra....och det är sällan en;s fel att två (lr flera) bråkar.
Vad som hände i din barndom vet bara du och dom som varit inblandade. Det finns mycket i min barndom som har hänt, saker som jag själv inte mått bra av, men mitt råd till dig är att inte leva kvar i det förflutna för det kan man aldrig vinna tillbaka. Varför din pappa och Katja lever ihop idag, är väl för att dom försökt att leva genom dom motgångar som varit, det är väl ändå något positivt? För att inte glömma bort,som jag skrev till dig förut, så har du även småsyskon som man måste ta hänsyn till. Dom ska väl inte behöva få ett straff med skilda föräldrar för att det är konflikter bland dom vuxna lr med dig som faktiskt också snart räknas som vuxen. Dom har väl också all rätt att vara lyckliga, precis som alla andra. Du skriver ju själv om din lycka på den här bloggen. Men jag har svårt att tro att inte den lyckan hade varit större, om ni alla kunde dela den med varandra. Som jag tidigare skrev till dig så har jag själv inte haft lyckan att ha så många människor omkring mig, och tycker därför att det är sorligt att se att du inte vill värdesätta det mer. Vi är många här i världen som velat ha möjligheten till en så stor familj som du har, om du vill......
Sen kanske du själv inte heller vet hela sanningen bakom hur det är hemma i "deras" familj, då du som sagt inte varken träffat dem eller haft någon större kontakt med dem. Men man kan inte glömma att i en familj så finns det flera att ta hänsyn till, inte bara en eller två. Och att du inte skulle få träffa din pappa lr prata med honom, har jag svårt att tro. Du vet ju själv om att Katja försökt få dig att göra just det, flera gånger under våren och sommaren? Dom sms;n har du väl läst, då du själv svarat att du skulle göra det? Samma sak gäller Jordan, han väntar nog fortfarande på att du ska ringa, som du lovade.....var det inte Katja som bad dig om det också...det står ju t om på din blogg....
Att du inte kännt dig välkommen i "deras" familj (det har väl ändå varit din familj också?) kan jag inte svara på. Men att se det från sidan så skulle nog ingen av dom engagerat sig en minut,om det inte just varit så att dom önskat att du velat vara en del av den? Man kan ha sin familj kvar, fast man inte bor där. Alla måste ge och ta i en familj, även vi döttrar. Alla har väl rätt till uppmärksamhet, och dina bröder saknar nog din......
Du har ju även berättat på din blogg (i maj var det va?) att du träffat dina små bröder, men det var väl när dom var med Katja? Att du vill träffa din pappa själv kan jag förstå, men att du inte kan träffa dom som en familj OCKSÅ är väl lite konstigt....hon är väl ändå deras mamma, och ni verkar ju brytt er om varandra någon gång.....
Jag känner inte din pappa så väl, men även jag har förstått att man inte kan styra honom eller "bestämma" över vad han gör och säger. Han är ju en vuxen människa. Dom hårda ord som växlats mellan er vet bara ni vad det handlar om, och som du själv vet så finns det oftast något som ligger i grund för detta. Men som både du och jag vet (jag har ju som sagt bott hos er), så kan knappast Katja styra honom, vad han gör eller säger?
Jag hoppas bara att du förstår att jag skriver detta till dig, inte för att dömma dig, utan att försöka få dig att förstå att det inte är värt att förlora det. Alla människor kan såra varandra,det händer ju både bland kompisar och i familjer. Och du får tycka att det dumt av mig att kommentera, men som du själv vet så ser sanningen annorlunda ut från olika sidor, men det kan fortfarande bara finnas en....hoppas det löser sig mellan er, innerst inne tror jag att ni alla vill det, ni har ju som sagt familje band, lr hur?
