filmen var berörande.. grymt berörande.. sorglig och hemsk!jag fickmig en tankeställare om det skulle hända på riktigt ..? vad ska man göra.. hur ska man hinna mitt i allt att säga hejdå till dem man älskar och bryr sig om? hur ska man hinna säga vad man känner för någon speciell? nej usch jag får ont i magen av bara tanken på det!

jag vill inte att denna värld ska försvinna, jag vill inte att det snart är slut? om det faktiskt är det, det finns så mycket jag vill säga och göra innan jag försvinner. jag blir rädd samtidigt orolig om det är så som dom säger.. inte filmen dårå, utan alla forskare osv.. för jag menar tsunamin var en naturkatastrof!! många människorblev drabbade pga naturens reaktion. många människor förloradesin familj och vänner. även jag förlorade en barndomsvän!

vi blev varnade nu.. och det kommer vi minnas dagen då hela världen försvinner! även om det kanske inte händer oss, så våra barn ska dom vara med om det pga av oss ? är vi mördarna till våra barn och deras familj? nej usch nu ska jag leva som om det var sista dagen jag levde .. ställa allt till rätta och ta rätt beslut om saker och ting!